Tammam Alnadaf, utbildare i hjärt-lungräddning intervjuas av GP

TEXT: Thea Eklöf
BILD: AnnaCarin Isaksson

På golvet ligger två övningsdockor. En består av en bröstkorg och ett huvud och har en grå tröja på sig. Den andra ser ut som ett spädbarn och är iklädd en grå onesie. Ögonen är stängda, och huden är plastig och beige.

– Dockorna är rena hela tiden. En riktig människa är inte alltid ren, och de klickar inte, säger Tammam Alnadaf, utbildare i hjärt- och lungräddning vid Svenska livräddningssällskapet.

När han blåser luft i den större dockans mun lyfter bröstkorgen, och när han trycker sina händer mot bröstkorgen ger den ifrån sig ett mekaniskt klickande ljud för att visa att han har tryckt tillräckligt hårt.

Det första man ska göra i en räddningssituation är att kolla om personen är medvetslös. Det kan man göra genom att skaka personen försiktigt och att ställa frågor.

Svenska livräddningssällskapet i Göteborg håller till på Sörredsbadet i Torslanda. Tammam Alnadaf är utbildare och administratör i föreningen och han arbetar med att lära privatpersoner hur man ska göra i en räddningssituation. Han har själv fått användning av sina kunskaper i hjärt- och lungräddning vid fyra olika tillfällen.

– Personen är inte så ren och fräsch hela tiden. Det kan finnas blod, eller slem i munnen och näsan. Har man legat där länge så kan urin och avföring komma ut när man gör bröstkompressioner, men oavsett är det värt att starta HLR för att man kan rädda liv, berättar han.

I Sverige räddas en person av hjärt- och lungräddning var sjätte timme och 2021 återupplivades 1 450 personer med hjärt- och lungräddning – ungefär 600 av dem fick hjärtstopp utanför en sjukhusmiljö.
Det känns som att hela bröstkorgen har gått sönder, men det gör den inte – om man inte trycker fel.

Revbenen går av i bröstkorgen

När man gör hjärtkompressioner ska man trycka ner bröstbenet ungefär fem centimeter, och då lossnar revbenen ofta från sitt fäste. Det kan kännas obehagligt, berättar Tammam Alnadaf, men det är ofarligt. Eftersom personen är medvetslös gör det inte ont, och benbrotten läker relativt lätt. Man behöver inte oroa sig för att trycka för långt – det går oftast inte att komma längre ner.
– Man känner under händerna att något går sönder. Ibland under de första sex till åtta kompressionerna hörs ett ljud, och det känns som att det knakar lite. Efter det försvinner ljudet, och det känns som att hela bröstkorgen har gått sönder. Det gör den inte, om man inte trycker fel, berättar Tammam Alnadaf.

Hjärtkompressioner ska göras mitt på den hårda delen av bröstbenet. Hjärtat ligger förskjutet åt vänster, men om man trycker på mitten kommer man rätt. Även om man trycker lite fel är det också ofarligt. Det viktigaste är att man kommer ner till hjärtat. Det är alltså ofarligt att göra HLR, även om man inte vet vad man gör.
– Det värsta man kan göra är att inte göra något alls, säger Tammam Alnadaf.

De första minuterna är viktigast vid HLR

Att göra hjärt- och lungräddning är fysiskt ansträngande. Man behöver ofta lägga hela kroppstyngden bakom. Därför kan det vara bra att vara flera stycken som kan hjälpas åt och bytas av. När Tammam Alnadaf har visat ett par set av hjärtkompressioner på övningsdockan blir han varm, och när han sträcker på sig torkar han lite svett ur pannan.

– Det är väldigt jobbigt, man brukar säga att efter två minuter blir kvaliteten på HLR sämre för att man blir trött och stressad, förklarar han.
För en person som får hjärtstopp utanför en sjukhusmiljö är chansen att överleva en på tio. För varje minut som går utan hjärt- och lungräddning minskar chansen med tio procent, enligt Karolinska institutet. Det är också viktigt att det inte blir för långa pauser i en redan påbörjad räddning.
– De första minuterna är de absolut viktigaste, berättar Tammam Alnadaf.

När man gör hjärt- och lungräddning är målet främst att syresatt blod ska fortsätta att cirkulera i kroppen. Om blodet stannar kan viktiga organ, främst hjärnan, skadas permanent. När man trycker på bröstkorgen pressas lite luft genom lungorna, men inblåsningarna måste fortfarande göras för att fortsätta syresätta blodet. Det viktigaste är dock just hjärtkompressionerna.

Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret blir det vanligare och vanligare att civila och åskådare gör hjärt- och lungräddning tills utryckningspersonal når fram. Det kan bero på ambulansernas relativt långa responstider. Det internationella målet är att det ska ta fem minuter för en ambulans att nå fram. I Sverige är ambulansens responstid ungefär tio minuter.
– Man måste fortsätta med HLR tills ambulansen kommer och tar över eller tills att personen vaknar och börjar andas normalt, säger Tammam Alnadaf.

Guide: så gör man hjärt- och lungräddning, HLR

Det första man gör i en räddningssituation är att kontrollera att man själv är säker. Ifall man är i en farlig miljö ska man ta hand om sig själv först.
– Vi vet inte om personen lever eller inte, men vi som livräddare gör det och vi måste tänka på vår egen säkerhet först, säger Tammam Alnadaf.

1. Gör medvetande- och andningskontroll
   Det första man ska göra om någon verkar vara medvetslös är att kontrollera om personen är vaken och andas. Det gör man genom att försiktigt skaka om personen, och lägga örat vid munnen och näsan för att lyssna efter andetag. Om personen inte andas, eller andas onormalt, ska man påbörja hjärt- och lungräddning. Att andas onormalt kan innebära väsande, eller snarkande ljud.
2. Se till att luftvägarna är fria, eller lägg personen i stabilt sidoläge
   Personens luftvägar behöver öppnas. Det gör man genom att lägga två fingrar under hakan, en platt hand på pannan och böjer huvudet bakåt. Om personen andas normalt ska man istället lägga hen i stabilt sidoläge.
3. Larma personer runt omkring och 112
   Andra personer kan behöva hjälpa till, bland annat genom att byta av med räddningen och att leta efter en hjärtstartare. Det viktigaste är alltid att larma 112 så att ambulansen kan komma så fort som möjligt.
4. Gör hjärtkompressioner och inblåsningar
   För en vuxen människa gör man 30 kompressioner, följt av två inblåsningar. Under inblåsningarna ska man hålla för näsan, och blåsa i max en sekund. För kompressionerna använder man båda händerna. Den ena handen lägger man över den andra och flätar samman fingrarna, den ena handens handflata mot den andra handens handrygg, sedan trycker man med handloven mot bröstkorgen. Man trycker i en rytm på 100-120 tryck per minut.
   – Förr har man sagt att man ska sjunga en låt, men det brukar vi inte rekommendera längre. Det kan vara en väldigt läskig och stressig situation, och folk brukar sjunga alldeles för snabbt. Det är bättre att räkna, så kommer man ihåg hur många kompressioner man har gjort också, säger Tammam Alnadaf.
5. Använd hjärtstartare
   Syftet med hjärt- och lungräddning, främst hjärtkompressioner, är att syresätta kroppen och hjärnan, inte att återuppliva personen. De flesta vuxna behöver en hjärtstartare för det. Hjärtstartare finns lite överallt, men ambulansen har också en. Hjärtstartaren ger verbala instruktioner när den startas.
6. Hjärt- och lungräddning på barn
   På barn fungerar räddningen lite annorlunda. På ett riktigt litet barn, från spädbarn upp till ett år, handlar det oftare om syrebrist än hjärtstopp. Därför ska man börja med att göra fem inblåsningar.
   Inblåsningarna på ett så litet barn måste vara lite kortare och snabbare än på en vuxen människa, och man blåser genom näsan och munnen samtidigt. När man böjer huvudet bakåt för att öppna luftvägarna måste man också göra det försiktigt så att man inte stänger av strupen istället.
   På små barn använder man två fingrar, pek- och långfingret, istället för händerna. Man gör 15 hjärtkompressioner på bröstkorgen, och två inblåsningar efter de fem första. Barns skelett är väldigt mjukt, och även deras revben går ofta sönder. Det läker dock också relativt lätt.
   När barn är äldre, från fem år upp till 18 ungefär, ska man ofta använda bara en hand istället för båda. Det viktigaste är att man trycker tillräckligt hårt, på barn ska man trycka ner ungefär fyra till fem centimeter.
   

Gravida och vid drunkningsolyckor

Om en gravid person behöver HLR ska man lägga en kudde under ryggen innan man gör kompressioner. Annars kan överkroppen böjas så långt bakåt att blodkärlen som ger syre till barnet stängs av.
Vid en drunkningsolycka är det viktigaste att göra tio inblåsningar så fort som möjligt, gärna redan i vattnet. Därefter kan man påbörja hjärt- och lungräddning som vanligt.